Två elever med olika framtidsdrömmar, men med ett gemensamt intresse – människan. Årskurs 2-eleverna David Löjdkvist Rydén och Emelie Thor läser Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning Beteendevetenskap på Åkrahällskolan.

– Det bästa med programmet har varit alla projekt vi har fått göra – från ”Läkare utan gränser”-projektet, där vi fick skapa en insamling och blogg, till att gå på teater. Vi gör saker hela tiden, trots att det är ett teoretiskt program. Många tror att man bara sitter vid skolbänken när man läser ett högskoleförberedande program, men så är det verkligen inte, säger Emelie Thor.

– Precis. Vi har haft många utflykter och har bland annat varit på Saco-mässan i Malmö. Det händer saker hela tiden. Sedan är jag väldigt nöjd med alla lärare. Alla är jättetrevliga, snälla, kunniga och vill alltid ens bästa. Det behöver inte ens handla om lärarens ämne, utan de försöker hjälpa oss med alla möjliga saker. De är verkligen hjälpsamma, säger David Löjdkvist Rydén.

– De vill oss alltid väl och är beredda att göra det lilla extra för att det ska fungera för oss, säger Emelie.

Varför valde ni Samhällsvetenskapsprogrammet och Åkrahällskolan?
– För mig var det självklart att välja Samhäll. Sedan stod det mellan Kalmar och Nybro, men i slutändan var det ett ganska enkelt val. Jag gillar allt här och det är dessutom skönt att slippa pendla, säger David.

– Min bror har gått på Åkrahäll, så jag visste att det var en bra skola. Jag bor en bit utanför Nybro, så det är svårt att pendla någon annanstans och då blev valet ännu lättare, säger Emelie.

Vad är den största skillnaden mellan högstadiet och gymnasiet?
– Det är friheten. I högstadiet är det mycket ”lektion med genomgång, rast, lektion med genomgång” och sedan är dagen över. Här är det mer roliga saker överlag där man diskuterar i grupper, har mer dialog med lärarna och hittar på saker i klassen. När det är genomgång så är det gruppdiskussioner efteråt, säger David.

– Sedan har vi ju valt det här. Högstadiet är inget man väljer och det innebär att alla i klassen har ett gemensamt intresse i människan, och det gör att vår klass fungerar väldigt bra ihop. Det blir inga stora grupperingar med helt skilda intressen, så vi fungerar väldigt bra ihop, säger Emelie.

Hur har det varit på SA hittills – berätta om årskurs 1 och 2?
– Ettan kändes som ett naturligt steg vidare från nian, där man tar det man redan vet och går lite djupare in på det – och sen lägger man till lite småutflykter och sådant, säger Emelie.

– Precis som Emelie säger så var ettan en fortsättning på nian. Vi läste de ”vanliga ämnena”, men fick även känna på några nya – som psykologi, säger David.

– Nu i tvåan har vi båda valt beteende som inriktning och det har verkligen blivit en fördjupning i tänkandet hur människan fungerar. Sedan har vi kvar de vanliga ämnena också, som samhällskunskap, matte och svenska, säger Emelie.

– Jag tycker att det är jätteroligt att man inte bara läser de klassiska ämnena hela sin skolgång, utan att man får nya ämnen som är roliga. Just nu läser vi mer om människan och det är superintressant, säger David.

Något med programmet som har överraskat er?
– Det som har överraskat mig mest är friheten. Jag tror att alla har bra kunskap om att vi får välja egna kurser, men jag tror inte att alla vet om vilken frihet vi får i kurserna. I internationella relationer fick vi flera valmöjligheter om hur vi ville genomföra projektet, så det är ofta upp till oss vad det blir av det, säger Emelie.

– Nu när vi ändå pratar om internationella relationer. Det första vi gjorde på vår första lektion var att delas in i i olika grupper och berätta vad vi ville lära oss. Sedan gjorde Johan, vår lärare, en plan utifrån kunskapskraven och våra tankar och på så sätt har vi fått vara med och påverka kursen. Det är lite annorlunda och väldigt roligt, säger David.

Hur går era framtidstankar?
– Jag har alltid velat bli lärare, gärna samhällskunskapslärare. Jag tycker att det är mycket roligare att hjälpa människor utvecklas än att ha ett kontorsjobb. Jag har alltid velat bli lärare, och det lutar fortfarande åt det, säger David Löjdkvist Rydén.

– Jag vill utbilda mig till psykolog. Det har varit mitt mål sen sjuan eller åttan, så det blir till att studera vidare direkt efter gymnasiet, säger Emelie Thor.

Något annat som ni vill berätta om Samhällsvetenskapsprogrammet?
– Alla passar in på SA. Det är så mycket mer än ett val för de som inte har en aning om vad de vill göra i framtiden. Många i vår klass har en bra idé om vad de vill i framtiden. Här behöver man inte heller vara på ett visst sätt eller ha ett specialintresse som på många andra program – det vi har gemensamt är att alla är intresserade av människan, men utöver det är vi väldigt olika som personer, säger Emelie Thor.

– Det var väldigt klokt sagt. Jag kan bara instämma i det! avslutar David Löjdkvist Rydén.

Stort tack för pratstunden David och Emelie, och ett stort lycka till i framtiden!